AI-genererat innehåll

AI-genererat innehåll: när ska det märkas?

AI-förordningens transparensregler gäller från 2 augusti 2026. Så tänker ni kring märkning, ansvar och förtroende när AI hjälper till att skapa innehåll.

I korthet

Organisationen är alltid ansvarig för det den publicerar, oavsett om en människa eller ett AI-verktyg har skrivit första utkastet. Sedan 2 augusti 2026 gäller AI-förordningens transparensregler: syntetiska bilder, ljud och filmer som liknar verkliga personer, platser eller händelser (deepfakes) ska märkas, och AI-genererad text som publiceras för att informera allmänheten om frågor av allmänt intresse ska märkas om ingen människa har granskat den och tagit redaktionellt ansvar.

Ansvaret ändras inte

När ett AI-verktyg skriver ett utkast eller skapar en bild är det fortfarande organisationen som publicerar. Kraven på saklighet, korrekthet, klarspråk och tillgänglighet gäller som vanligt. AI-verktyg kan hitta på fakta, citera källor som inte finns och återge fördomar från sitt träningsmaterial. Därför behöver allt AI-stött innehåll granskas av en människa som kan ämnet innan det publiceras.

Vad AI-förordningen kräver

EU:s AI-förordning (2024/1689) har i artikel 50 regler om transparens som gäller från den 2 augusti 2026. För den som använder AI-system för att skapa innehåll, som en kommunikationsavdelning, är två regler viktigast:

  • Deepfakes: Bild-, ljud- eller videoinnehåll som har skapats eller manipulerats med AI och som liknar verkliga personer, föremål, platser eller händelser så att det felaktigt kan uppfattas som äkta ska märkas som artificiellt. För uppenbart konstnärliga, satiriska eller fiktiva verk är kravet lättare: det räcker att märkningen inte förstör upplevelsen.
  • Text om frågor av allmänt intresse: AI-genererad eller manipulerad text som publiceras för att informera allmänheten om frågor av allmänt intresse ska märkas, utom när texten har granskats av en människa och någon har redaktionellt ansvar för publiceringen.

För en kommun eller myndighet som granskar sina texter före publicering betyder det att text oftast inte behöver märkas. Men bilder och filmer som ser verkliga ut, till exempel en AI-skapad bild av en planerad byggnad i en verklig miljö eller en syntetisk röst som låter som en verklig person, behöver märkas.

Gå längre än lagen kräver

Förtroendet är offentlig sektors viktigaste tillgång. Statskontoret och Myndigheten för psykologiskt försvar har båda pekat på att påverkanskampanjer och manipulerat innehåll gör det viktigare att myndigheters egen kommunikation är trovärdig. Några principer som många organisationer väljer:

  • Använd aldrig AI för att skapa bilder av verkliga personer eller händelser som ser äkta ut.
  • Märk AI-genererade illustrationer, till exempel ”Illustration skapad med AI”.
  • Använd inte syntetiska röster eller avatarer som kan förväxlas med verkliga medarbetare.
  • Spara underlaget: vilken tjänst, vilken instruktion och vem som granskade. Det kan vara allmänna handlingar.
  • Skriv in reglerna i era riktlinjer för AI och för sociala medier.

Personuppgifter och sekretess

Märkning är bara en del. Lika viktigt är vad ni stoppar in i verktygen. Digg och Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) har gett ut nationella riktlinjer för generativ AI i offentlig förvaltning. Läs artikeln om AI och personuppgifter innan ni låter medarbetare använda AI-tjänster i kommunikationsarbetet.

Artikeln är skriven av Verbanas redaktion och bygger på källorna som anges. Den är vägledning och ersätter inte en juridisk bedömning i det enskilda fallet.

Alla artiklar